”Sill i dill, sill i dill med potatis till”

Härliga sommartid och allt vad det innebär av dofter och smaker, ledighet, uteaktiviteter och rörelse i det gröna.

Sedan är det ju detta med maten.  Det är som Ulf Lundell sjunger i en låt om kärlek.
”Den är ju så enkel, men vi gör den så svår”

För många av oss, och speciellt om man har diabetes, hopar sig frågorna om maten som mörka regnmoln över den inbjudande midsommarbuffén.

Plötsligt är glädjen och allt det njutbara ett problem, ibland även en källa till oro, tvehågsenhet och skuld. 

Många önskar en lista på vad man skall, eller ännu hellre, inte skall äta.
Medier och internet svämmar över av alla listor på livsmedel som är livsfarliga eller skall ge oss friskare och längre liv.

Kanske har vi glömt helheten? Det är så mycket i livet som samverkar.  

Det är vardagens vanor som är avgörande, inte bara ett enstaka livsmedel eller måltiden under en viss festdag.  

Vad som är hjälpsamt vid midsommarbuffén och andra liknande festligheter handlar inte om vad man får eller inte får äta.

Det handlar mer om att planera och välja medvetet för sitt eget bästa, utifrån det vi vet om hälsosam mat, mycket grönsaker, fisk, fiber, mindre sötsaker och söta drycker. Gör vad du kan, det är gott nog!

Vi önskar en riktigt bra midsommar!

Välkommen framöver till våra kurser och fortbildningar! 

Äldre med diabetes i hemsjukvården

I mitt arbete i Kunskapsteam Diabetes är jag bland annat ute och föreläser för primärvården om äldre med diabetes. Jag träffar både dag- och kvällspersonal i hemsjukvården.  Det jag får höra av dem får mig att undra över hur diabetesvården egentligen ser ut för de äldsta och mest sköra med diabetes. 

Jag får t ex ofta höra att:

•        Blodsocker mäts slentrianmässigt och utan klart syfte
•        Många patienter har direktverkande insulin,framför allt mixinsulin, trots att det kan innebära en risk
•        Extrainsulin fortfarande är vanligt 

När det gäller gruppen äldre sköra personer med diabetes i hemsjukvård och på äldreboende behöver man tänka annorlunda än när det gäller yngre och medelålders. Risken att hinna utveckla senkomplikationer är inte längre så stor och fokus bör ligga på patientsäkerhet och frånvaro av symptom. För att minimera risken för hypoglykemi bör ingen som har insulinbehandling eller SU-preparat ha ett HbA1c < 50 mmol/mol. Det är inte alltid det finns ett formulerat målvärde i journalen, men rekommendationen, både nationellt och internationellt, är att HbA1c ligger mellan 55-70 mmol/mol. Ju sämre funktionsförmåga, desto högre värde.

I Nationellt kunskapsstöd för vård av Äldre med diabetes framgår det att ” Rutinmässig daglig glukosmätning bör undvikas då detta är av litet värde.” Där finns också ett användbart underlag för vid vilka tillfällen det kan vara befogat att mäta. https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/vardprogram-aldre-och-diabetes.html Det bästa är om grundbehandlingen anpassas så att blodsockret ligger så stabilt att behovet av mätningar minimeras.

Mixinsulin kan innebära en risk om den äldre är beroende av hjälp utifrån med både måltider och insulin. Här blir timingen mellan hemtjänst och hemsjukvård en utmaning, framför allt på helgerna när jourpatrullerna har många ärenden. Därför är medellångverkande NPH insulin och långverkande analoger att föredra om det fungerar.

Extrainsulin kan behövas ibland, men ska inte bli en daglig rutin om blodsockret alltid ligger högt. Då behöver man se över grundbehandlingen istället.

Glöm inte heller bort att fundera över orsaken till högt eller svängande blodsocker. Infektion? Lipohypertrofier? Ökat intag av snabba kolhydrater? mm

Det behövs en diskussion i hemsjukvårdsteamen om:

•         Syftet med täta blodsockerkontroller
•         Användandet av mixinsulin, som behöver timas med måltiderna. Det kanske går lika bra med ett       medellångverkande NPH i en eller två doser, eller ett långverkande analoginsulin i en dos.
•          Användandet av extrainsulin

Låt de äldre få slippa onödiga stick!

Marianne Pegelow, vårdutvecklingsledare & diabetessjuksköterska, Kunskapsteam Diabetes

Varför missar vi fötterna?

Alla personer med diabetes löper risk att utveckla fotkomplikationer, men utbildning och information minskar risken för allvarliga fotkomplikationer. Det konstaterades redan 1998 när Konsensuttalandet – Diabetikers fotproblem publicerades. 

”Patienternas fötter måste inspekteras regelbundet i samband med återkommande besök. Det räcker inte med att intervjua patienten om fotproblem, eftersom omkring var fjärde person med diabetes som har ett pågående fotsår, förnekar sårets existens på en direkt fråga” påpekade professor Jan Apelqvist i samband med konsensusuttalandet. 

Man konstaterade också att preventiv fotvård med en utbildad fotterapeut i teamet som inspekterade fötterna och regelbundet kontrollerade patientens skor var en stor tillgång.

De senkomplikationer som förknippas med fötterna är neuropati och angiopati (nedsatt cirkulation) Neuropatin har ett smygande förlopp. Vanliga tecken är bortfall av ytlig känsel, muskelförtvining, nedsatt svettsekretion och bortfall av behåring. Det brukar leda till torra fötter med sprickor på t.ex hälar och förhårdnader på belastningsytor. Den nedsatta cirkulationen orsakas dels av ateroskleros i benens stora artärer (makroangiopati) dels av störningar i kapillärerna (mikroangiopati)

Personer med diabetes har rätt att få sina fötter undersökta regelbundet vid läkar och/eller diabetessköterskebesök skriver Socialstyrelsen i Nationella Riktlinjer för Diabetesvården,     det är en enkel och kostnadseffektiv undersökning som består av; palpering av fotpulsarna, ankeltrycksmätning – om det behövs. Stämgaffel (128 mHz) och monofilament (5,07) Resultatet av fotstatusen ska riskbedömas enl NDR (Nationella Diabetesregistret)

                                                                                                                                              

Nu när vi vet allt detta, så bör ju alla personer med diabetes få sina fötter undersökta eller hur? Men så är inte fallet.

Upplysningskampanjen Diabetes-kollen (2018) med Netdoktor som stöddes av Storstockholms Diabetesförening (SSDF) och Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS) hade ca 80.000 besök under kampanjen. Ungefär 8.500 personer genomgick utbildningen och har även besvarat patientundersökningen med frågor om vård och behandling. Ca 3.700 hade typ 2 diabetes. 55% har det senaste året fått en grundlig fotundersökning utan strumpor och skor.

Vad hände med de andra 45%? Hade de strumporna och skorna på sig under undersökningen eller fick de bara en fråga ….”och hur står det till med fötterna då??”   Vården missar ofta fötterna!

Alla vet att fötterna ska undersökas, ändå sker det i allt lägre omfattning. Det pekar mot strukturella problem eller ersättningssystem som styr bort detta.

Eller är det så enkelt..? att fötterna sitter längst ner och glöms bort och känns mindre viktiga?  

      

Ann Lindström    

Premiär för diabetesbloggen på Akademiskt primärvårdscentrum !

Bloggen är tänkt att vara en nyhetskälla med kunskap och inspiration till dig som jobbar inom primärvården med diabetes eller som är intresserad av området. Bloggen är också tänkt som en kommunikation mellan dig  och oss. Tanken är att du här ska få möta många intressanta personer som delger kunskap, erfarenhet och idéer. Det kan vara vårdutvecklare, pedagoger, forskare eller du som arbetar i primärvården.  Kom gärna med kommentarer och förslag till ämnen som du vill ta upp.

Vi som står bakom bloggen är Kunskapsteam Diabetes på Akademiskt primärvårdscentrum. 
Läs mer om oss >>

Vi vill passa på att tipsa mer om aktiviteter och evenemang

DiaCert Förbättringsarbete

Hur kan vården för typ 2-diabetespatienterna förbättras och bli mer jämlik? Och hur kan personalen få stöd i att arbeta mer strukturerat? DiaCert kan vara ett sätt att vidareutveckla diabetesvården. Är du intresserad? Vi vill hjälpa till att peka på de områden som vårdcentralen kartlägger, prioriterar och sen ger vi stöd för att få en förändring säger diabetessjuksköterska APC. 

”Vi hade redan påbörjat ett förbättringsarbete kring vår diabetesvård. Workshopen gav oss en puff framåt och en bra struktur. I dag har vi blivit bättre på att prioritera vad vi ska arbeta med och vem som ansvarar för vad. Och tid avsatt för det. Vi dokumenterar våra beslut och idéer och följer upp vid nästa möte” , säger diabetesansvarig läkare på en vårdcentral som genomfört DiaCert. 

Kontakta oss för vidare information läs mer här >> 

Kontinuerlig glukosmätning för personer med typ 2 diabetes 15 April

Kontinuerlig glukosmätning med FreeStyle Libre används oftast till personer med typ 1 diabetes. Nu finns det även möjlighet för personer med typ 2 diabetes att få tillgång till denna teknik.

Förskrivning ska alltid ske via Endokrinolog/diabetolog på endokrinologisk klinik, men primärvården behöver kunna följa upp dessa patienter. Därför behöver vi vara rustade med kunskap om kontinuerlig glukosmätning. Kursen anordnas av Kunskapsteam Diabetes Akademiskt primärvårdscentrum  i samarbete med Centrum för Diabetes.

Välkommen att anmäla dig till kursen här >>

Diabetologiskt vårmöte mars 2019

Interprofessionellt vårmöte anordnas av Svensk förening för Diabetologi (SFD),Svensk förening för sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD) och Barnläkarföreningen (BLF).

Här bjuds på föreläsningar symposier, interaktiva falldiskussioner och postrar.

Datum 13- 15 /3 – 2019 Stockholm

Anmäl dig här till vårmötet >>